Klimatförändringarnas påverkan på folkhälsa i Sverige – risker, sårbarheter, möjligheter och synergier 2026

Sammanfattning av utlysningen: Klimatförändringarnas påverkan på folkhälsa i Sverige – risker, sårbarheter, möjligheter och synergier är en forskningsutlysning från Formas som finansierar tvärvetenskapliga projekt som fördjupar kunskapen om hur klimatförändringar påverkar människors hälsa i Sverige. Utlysningen ska bidra till att skydda och främja hälsa genom att identifiera risker, stärka samhällets resiliens och utveckla åtgärder som integrerar folkhälsa i klimatpolitiken.

Syfte med utlysningen: Syftet är att öka förståelsen för sambanden mellan klimat och hälsa samt att ge beslutsfattare vetenskapligt underlag för hur klimatförändringar kan hanteras på ett sätt som stärker folkhälsa, jämlikhet och hållbar utveckling.

Mål för utlysningen: Målen är att ta fram ny kunskap om:

• hur klimatförändringar påverkar hälsa i olika befolkningsgrupper,
• hur samhället kan förebygga och hantera hälsorisker,
• hur klimatåtgärder kan bidra till förbättrad fysisk och psykisk hälsa,
• hur hälsoperspektivet kan integreras i klimatarbete och samhällsplanering.

Förväntad påverkan/resultat: Förväntade resultat är ökad vetenskaplig förståelse av klimatrelaterade hälsorisker, förbättrat beslutsunderlag för politiska och institutionella åtgärder samt stärkt förmåga hos svenska samhällen att anpassa sig till ett förändrat klimat. Projekten ska bidra till att minska ojämlikheter i hälsa och stärka resiliensen hos särskilt sårbara grupper.

Finansieringsgrad: Bidrag kan sökas för 100 % av stödberättigade projektkostnader, enligt Formas ordinarie regler för forskningsfinansiering.

Behörighet: Behöriga att söka är forskare med doktorsexamen som är verksamma vid en svensk medelsförvaltare godkänd av Formas, såsom universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter med forskningsuppdrag. Medverkande forskare måste också ha doktorsexamen vid utlysningens stängning.

Möjliga krav på konsortier: Projekten ska ha tvärvetenskaplig karaktär och kan involvera samarbeten mellan olika forskningsfält – exempelvis klimatvetenskap, medicin, samhällsvetenskap, psykologi, miljövetenskap och folkhälsa. Konsortier uppmuntras, men är inte obligatoriska.